The Translators (Les Traducteurs)

Du förstår, jag har byggt upp mitt liv på att montera isär mekanismer.

Vilka som helst, även de mest komplicerade.

Som liten trakasserade jag trollkarlar tills de förklarade sina trick för mig.

Jag fick alltid som jag ville.

Bokhandeln Fontaine

Frankfurts bokmässa, Tyskland

Mina damer och herrar, det är med stolthet och glädje jag kan meddela

att vi har förvärvat rättigheterna till den tredje boken i Dedalus -serien.

Mannen som inte ville dö.

Ja!

Den simultana översättningen kommer att påbörjas i december.

Och romanen kommer att vara tillgänglig i alla bättre bokhandlare i mars.

Köpenhamn, Danmark

Jobbar inte skribenter hemifrån? Det var därför jag gifte mig med en.

-Det här är sämsta tänkbara tidpunkt. -Det blir snart bättre, Karl.

Hur då?

Lita på mig.

Kom igen, flytta på er! Flytta på er!

Lissabon, Portugal

Tack.

Hallå?

Nej, jag kommer inte in idag. Jag har ett jobb i Frankrike.

I två månader.

Skojar du med mig?

-Är det nåt fel? -Vilket skitsnack. Jag fick sparken!

Jobbet i Frankrike, då?

Sen när klarar man sig med ett jobb?

I Paris för att träffa min vän Oscar Brach.

Vad gör ni? Den är min!

Glöm det, jag har försökt. Han pratar inte.

-Konstantinos Kedrinos, Grekland. -Han tog för fan min telefon!

Ni läste inte kontraktet.

Skitsamma.

Jag har en till.

Gare du Nord, Paris, Frankrike

Vad är det som händer?

Villettes herrgård, Frankrike

Var resan angenäm?

-Här är era namnbrickor. -Då glömmer vi inte vad vi heter.

Inte ens när klaustrofobin sätter in.

Var försiktig med den här, för den är...

Som ni vill. Inga problem.

Ursäkta, det där är min. Tack.

Jag använder den i arbetet. Jag måste spela in mig själv.

Man kan ändå inte ansluta sig till internet med den.

Er arbetsförhållanden är hemliga, monsieur Casal.

Er vistelse här får inte synas.

-Vilken tillit. -Penna och papper fungerar fint.

Det kunde vara den döda i Dedalus . Vilken utstrålning.

Skiftande identitet. Fadersproblem, helt klart.

Då så, då går vi.

ÖVERSÄTTARNA

Imponerande, eller hur?

Och det här är bara början.

Alex Goodman.

Chen Yao.

Kommer ni direkt från Kina?

Jag bor i Paris sen 20 år.

Efter er. Jag visste inte att ni var så ung.

Dedalus var mitt första jobb. Jag var praktikant när boken kom ut.

Ingen ville göra det, jag hade tur.

-Sover ni ofta utomhus så där? -Jag kom igår.

Det är första gången jag är i Paris, jag ville utnyttja det.

Jag utnyttjade det nog lite för mycket.

Huset tillhör en rysk miljardär, som älskar Dedalus

och som är övertygad om att världens undergång är nära.

Tack vare hans milda besatthet kan vi skydda Oscar Brachs verk.

Efter er.

Er uppgift är pressande, men prestigefull.

För första gången görs en simultan översättning inför en världspremiär.

Ett genidrag av monsieur Angstrom.

Och ett politiskt ställningstagande.

Han förklarar att han tänker skydda sina författare mot kopiering.

Ni har tur som kommer från Dedalus bäst säljande marknader.

Vårt mål är att göra er isolering så behaglig som möjligt.

Ni får se rummen ikväll.

Vi kan väl bara säga att de är lika stora som min lägenhet.

Och alla har badrum.

Internetanvändning är helt förbjudet.

Ni får internationella dagstidningar

och husets filmsamling tar nog en livstid att se igenom.

Frukost serveras klockan åtta, lunch klockan 13 och middag vid 21.

Förutom söndagar arbetar ni varje dag från 9 till 20.

Monsieur Angstrom är noga med tiderna.

Här kan man väl vänta på apokalypsen?

Den här vägen.

Levande begravda för att översätta den skiten? Det är verkligen apokalypsen.

Ursäkta mig...

Eric...

Dario Farelli. Så trevligt att träffa er. Kände ni igen mig?

Ja, precis som alla de andra.

Slå er ner.

-Slå er ner. -Ja.

Det är ju bara 20 sidor.

Ni har nog inte tid att översätta hela boken på en eftermiddag.

Jag hämtar sidorna ikväll och lämnar tillbaka dem imorgon

med följande 20 sidor, och så vidare.

På en månad kommer ni att ha läst och översatt alla 480 sidor i Bok 3.

Sen får ni en månad till för korrigeringar.

Här hittar ni all grundläggande kunskap. Precis som i vilket bibliotek som helst.

Tycker ni inte om det, monsieur Kedrinos?

Om jag hade velat jobba i ett öppet landskap hade jag inte valt det här yrket.

Sidorna och datorerna lämnar inte det här rummet.

Rökrum finns längre bort i korridoren.

Våra ryska vänner är här och vakar över er.

Då så.

Jobba på, allihop!

Och som man säger i Frankrike: Fatta mod!

TVÅ MÅNADER SENARE

Fängelset Bois D'Arcy, Frankrike

Jag trodde inte att du skulle vilja träffa mig.

Skuld är inte bara dåligt.

Här.

De publicerar den ändå.

De satsar på att det som hände ökar försäljningen.

Ta den. Jag köpte den till dig.

Din segerbuckla, kan man säga.

Du förstår...

...en procent av böckerna jag får varje år är värda att publicera.

Av dem säljer bara tio procent bra.

Av dem kommer bara en eller två att bli bästsäljare.

Det tog mig många år...

...att göra Angstrom Editions till en succé.

Du har attackerat en bransch som anställer miljoner, som genererar miljarder!

Du kommer aldrig undan.

Jag läser och läser.

Jag tror att förklaringen finns där.

Jag kan inte få den tanken ur huvudet.

Jag måste förstå hur du gjorde.

Från det att Oscar Brach gav mig manuset lämnade det inte min sida.

Förutom han och jag hade ingen annan hållit i det.

Men ändå...

...lyckades du tydligen lägga vantarna på det.

När då?

Du behöver inte se på mig så där. Jag får reda på det så småningom.

Javier, vill du ha?

Nej, det är bra.

Jag måste vara försiktig. De här månaderna blir intensiva.

Alla verkar inte så stressade.

Vad då?

Du snarkar lite. Och du dreglar.

Ja.

Du har tur som är här, fast du är så ung.

-Du måste vara duktig. -Jätteduktig.

På att sova.

Alla arbetar på olika sätt.

Jag var tvungen att sova ikapp lite.

Men jag kastar mig aldrig in i en översättning, den måste mogna.

Det är sant. Vem arbetar utan hela texten?

Man måste ju få överblick.

-Angstrom tror att vi är robotar. -Nej!

Han är bara försiktig.

Suger du hans kuk, eller? Han är ju sadist, det syns.

Det är så frustrerande. Vi skulle just få reda på vem som dränkte Rebecca.

Och vad motivet var.

Ibland tror jag att Francks utredning kommer att visa

att Rebecca helt enkelt begick självmord.

-För att rädda honom från det förflutna. -Nej. Det är för bedrägligt.

Tänk om det är Franck själv som mördade sin fru?

Han kanske omedvetet agerade under inflytande av Dedalus.

Rebecca skapade viruset.

Hon gjorde Franck till sin försökskanin och så vände det sig mot henne.

Nej.

Det är för...banalt.

-Ja. -Ja.

-Jo. -Ja.

-Ja. -Det håller inte.

Vi har väntat på upplösningen i två år.

Två år åt helvete.

Det är inte litteratur, det är en konsumtionsvara.

Slutet...gör det inte till ett mästerverk.

Vad snackar du om?

Det är en bästsäljare i hela världen. En miljard dollar i försäljning.

Påminn mig, hur mycket av det får du?

Noll!

Oscar Brach kommer, som alla andra, att spotta ur sig uppföljare efter uppföljare.

Han kommer att skriva samma bok om igen

tills han har betalat av sitt slott i Schweiz.

Man forskar ju på Dedalus på flera universitet i Europa.

Deras mål är att förvandla universiteten till företag.

Jag vet, jag föreläser i Aten.

Vad gör du här då, om det är så outhärdligt?

Samma sak som ni.

Jag böjer mig för storkapitalet för att inte dö av hunger.

-Ja, och vi böjer oss med glädje. -Jag har inget val.

Ni tar det här för ett vanligt jobb.

Det är en ära att tjäna Dedalus .

Rebecca...eller snarare vålnaden han hade gjort henne till...

Franck fick allt svårare att skilja dem åt.

Rebecca hade blivit en vag närvaro, som påminde honom om...

Skulden han la på sig själv under dessa ödesdigra timmar.

Förnimmelsen växte alltmer, den bestod av flyktiga bilder.

Sprungen ur den tragedi som aldrig lämnade honom.

Rebecca.

Hennes långa, mörka hår som flöt på Seine.

Hennes lockar blänkte i ljuset från båtarna när de gled förbi.

Klänningen svävade runt henne som vita vingar.

God kväll.

God kväll.

Tack.