Blood Ties

Det var en nigger, en judejävel och en spagge.

De omringades av indianer. Hövdingen kommer och säger:

"Vi ska döda er, flå er, koka er och göra kanoter av er."

"Men ni får en sista önskan."

Hövdingen går fram till niggern, som ju vill ha en hink kyckling.

Han äter den. De dödar, flår, kokar honom och gör en kanot av honom.

Sen frågar hövdingen juden vad han önskar sig.

"Jag tar en knish och en bagel." Han äter dem långsamt.

De dödar, flår och kokar honom och gör en kanot av honom.

Till sist frågar hövdingen spaggen.

"Jag vill ha en gaffel."

Hövdingen säger: "Varför en gaffel? Vill du inte ha nåt annat?"

Italienaren sa: "Ge mig en gaffel." -"Vi har ingen gaffel."

"Hitta då en jävla gaffel åt mig!" Och hövdingen går ut...

...hittar en gaffel och ger den till honom.

Han går fram till hövdingen: "Här har du din jävla kanot!"

"Mamma, jag kommer! Här har du din jävla kanot!"

Ner, för fan!

Kan nån stänga av musiken?

Ta det lugnt.

Vad händer?

Titta på mig.

Du verkar lite snurrig. Jag ska se om jag kan förklara det för dig.

P-biljetten är från en skåpbil som är skriven på en av dina verkstäder.

Den hittades på brottsplatsen för två timmar sen.

-En av mina skåpbilar stals. -Anmälde du stölden?

-Den hittades efter ett par dar. -Ni hittade den? Vilken tur du har.

Jag vet inte hur den hamnade där.

Vet du att den och andra skåpbilar som den har kopplats till en rad rån-

-i åtta månader från Bay Ridge till King's Point?

Jag vet inte vad du snackar om.

-Är det din pistol? -Den har aldrig avfyrats.

-Är den registrerad? -Den är åtta år gammal.

-Svara. Är den registrerad? -Du är en rolig kille, vet du det?

-Oregistrerat vapen. Ta med det. -Ni har ingenting på mig. Okej?

Jag slutade för flera år sen. Så lämna mig ifred nu.

Jag mekar bilar nu med mina bröder.

Jag satt inne i två år. Tror ni att jag vill lämna min familj igen?

Varsågod, leta. Ni hittar inte ett skit.

I flera veckor har du lovat mig att det bara kan vara här.

Och vad hittar vi? En pistol som han inte har licens på. Det är allt.

-Han har inga pengar, inget. -P-biljetten knöt honom till platsen.

Ge upp, Frank. Vi brände våra domstolsbeslut och gripanden.

Han åker in i ett halvår.

Vi har en till du kan prata med. Han ligger på bårhuset.

Känner du tjejen där uppe?

Du är ute. Du är verkligen ute.

Det är Frank.

-Hur mår pappa? -Beror på dagsformen.

Han slapp respiratorn i morse.

-Vill du träffa dina barn? -Nej. Jag vill träffa pappa.

-Pappa, vad gör du uppe? -Är det du?

-Hur är det med dig, pappa? -Kom hit, din store luns.

Jag mår jättebra. Jag går lätt fyra ronder.

De tog bara en lunga. Hoppas snillena lämnade den bra.

Jag andas rätt bra, va? -Hej, Frankie.

Du ser kry ut. Men du ska inte vara uppe.

Moder Teresa...!

Nu ska ni få höra... De har två tre sköterskor här.

Jag kan vara lika bra som förut minst en gång.

Vad säger läkarna?

De säger "Har du försäkring" och "Vänta tills du mår bättre".

-Jag kommer ut snart. -Jag går och frågar dem själv.

-Ni ska få prata ifred. -Jag älskar dig.

Du är inte så pratsam. Jag menar, det är okej.

-Det bästa är att du är ute. -Jag har bara permis, pappa.

Om jag inte får jobb så håller de kvar mig.

Ja, du har varit borta länge.

Frank... Det var länge sen.

Barnen sitter i soffan.

Ungar, det här är er pappa. Kom igen, res er upp.

Vad gör du? Det är jag. Jag är din pappa.

Kom här, ge mig en puss.

-Vi lämnar tillbaka den. -Nej, det är okej. Tack.

Tack.

-Mamma, får jag spela dem? -Klart att du får.

-Jag hörde att du fick gå om. -Ja.

-Du måste bruka allvar. -Ja.

Det räcker inte att säga "ja" alltid. -Han är ute varenda kväll.

Lyssna på mamma. Missköter du skolan stannar du i rännstenen.

-Frank. Kom och var med. -Nej.

Kom nu!

Jag har lärt honom allt han kan.

Jag får fråga en sak, Frank.

Hur god vän är han? Jag har känt dig i tolv år. Du har aldrig nämnt honom.

Inte en enda gång.

Vi hade lite problem, men...det ligger bakom oss.

-Jag vill bara försöka hjälpa till. -Du har alltid varit schysst mot mig.

Du vet att jag litar på dig. Jag vill bara inte ha problem här.

Jag förstår det.

Det hade verkligen hjälpt mig. Kan du hjälpa mig?

Kanske, ja. Men jag måste ändå fråga Fabio. Han basar över stället.

Han bestämmer.

-Jag ska prata med honom. -Okej, tack.

Torka upp det här och sen städar du toaletten.

Jag ska försöka...hitta en bättre madrass till dig.

Det är lugnt.

Känn dig som hemma. Toalettstolen är trasig.

Om du vill spola måste du vicka på handtaget och annars...

-Inga problem. -Jag menar allvar.

-Annars svämmar den över. -Okej, jag fattar. Det är okej.

Vill du ha en öl?

Ett askfat.

-Känner du de här killarna? -Nej.

Hur var första dan på verkstan?

Det var okej.

Det är en början. Jag är säker på att nåt bättre dyker upp.

-Ser de inte bekanta ut? -Frank! Lägg av med det där.

-Hej, främling. -Som du skrämde mig. Läget, Chris?

Det var fan på tiden.

-Hur är det med dig? -Nu är det bra.

-Big Sal då? -Du ser inte honom här längre.

Han köpte en bar på Manhattan. Det går bra för honom.

Jag hörde att han spelar poker med distriktsåklagaren. Det aset.

-Du då, Chris? Några planer? -Att hålla domaren nöjd.

...och tiden när du kom hit.

Du ska få blanketter att fylla i.

Fyll i de här. Behåll pennan. Tack.

Vad gör du här?

Jag visste inte att du jobbade här. Jag ville se hur det var.

Vad vill du mig? Han sitter inne. Har du inte sabbat allt vad du ska?

-Det var han som sabbade allt. -Stick härifrån!

Ursäkta.

Du har följt efter mig i veckor.

Jag har sett dig.

Vad vill du, Frank?

Jag har tänkt mycket på dig och det som hände mellan oss.

Hur det slutade. Jag är orolig för dig och ville bli vänner igen.

Jag vill bara vara där för dig om du behöver mig nån gång.

-Är det så? -Ja.

Kan du ses med mig nu?

-Kan du ses med en färgad tjej? -Du sa att det var länge sen.

-Det är annorlunda nu. -Lämna mig ifred.

Kom aldrig hit igen. Hör du det?

Vad är det?

Natalie...vad är det? Vad har hänt?

40 dollar back.

Det är andra gången på tio dar. Jag la dit 50 dollar förra veckan.

-Ska jag hjälpa dig räkna igen? -Nej, jag har räknat tre gånger.

-De är borta. -40 dollar är ingen katastrof.

Kanske inte för dig.

Där har du-punkt slut.

-Nej, det är inte... -Punkt slut!

-Hej. -Vi ska ut och käka.

Ska du med?

-Visst. -Hoppa in då.

Sluta hålla i mig. Jag förlorade en lunga, inte ett ben.

Stanna här och köp cigaretter till mig.

-Cigaretter? Pappa, är du galen? -Snälla.

Pappa? Får jag fråga en sak?

När jag var hos dig för att packa till sjukhuset-

hittade jag ett brev från mamma.

Du har alltid sagt att hon lämnade oss.

Brevet är till domaren och hon bönfaller honom om att få vårdnaden-

för att jag var så ung när ni...

När vi? Du var så ung när jag gjorde vad?

När jag inte lät dig växa upp på ett horhus?

Din mamma... Din mamma var en subba.

En riktig subba. Hon bankade skiten ur din bror och din syster varje dag.

Hon var en våldsam alkis. Hon var en skruvad jävla slyna.

Och det var för din jävla trygghet...

Det var för din trygghet som jag kastade ut henne.

Din trygghet. Din. Så du har inga minnen av henne.

Om du hade det så hade du spytt. Det lovar jag dig.

När hon dog spelade det ingen roll för mig.

Det spelade ingen roll för nån av oss.

Strunta i det förflutna, min son.

Strunta i det jäkla förflutna och lev ditt eget liv nu. Snälla.

Snälla. Okej?

Okej. Kör, älskling.

Kom nu.

-Hej, gumman. Hur är det? -Hej, pappa.

Hon har ont i öronen.

-Har hon feber? -Ja, men den är på väg ner.

-Hej. -Hur är det, är du okej?

Hur ser det ut? Hur är det själv? Behöver du nåt?

Se vad jag har till dig.

-Gillar du den? -Ja.

Där är den.

-Vad? -Är det sant?

-Vad? -Att de inte har nåt?

Nej... Jo, det är sant.

Du lovade mig. Du sa att det här inte skulle hända.

Och se var vi är nu. Jag kan inte göra det igen, Anthony. Okej?

De har ingenting, okej? De har inte ett skit.

Jag kommer ut snart. Tro mig.

Din jävel! Du kommer ut och ringer inte mig?

-Mike. Var fan kom du ifrån? -Kul att se dig.

Vad gör du?

Pratar? Betalar vi dig för att prata? Prata kan du göra på kåken.

Du får lön för att jobba, så sätt fart!

Återgå bara till arbetet, okej?

Vad fan händer?

-Vad vill du veta? -Snälla, var inte arg.

Vill du veta vad jag gjorde? Varför jag åkte in?

-Ja. -Jag fick tolv år för mord.

Han våldtog och mördade min tjej.

Merparten av min ungdom tillbringade jag på ungdomshem och på kåken.

Om du vill då, gå.

De få gånger jag träffat min pappa satt han bakom galler.