L.A. Story

Temperatur: 22 grader

TYP GÅ

TYP GÅ INTE

Jag heter Harris K. Telemacher.

Jag bor i Los Angeles och har haft sju hjärtattacker. Alla inbillade.

Jag var så lycklig att jag inte förstod att jag var jätteolycklig.

MOTIONSCYKEL-PARK

JOGGNING FÖRBJUDEN

Mitt favoritcitat om L.A. är av William Shakespeare.

"Det andra Eden, halva paradiset, den ädelsten i silverhavet fattad"-

- "denna jord, detta rike, detta... Los Angeles."

Nåja, detta är vad som hände mig och jag svär att det är sant.

Se upp, L.A. Det är stopp överallt med kilometerlånga köer.

- Nej, nej, nej! - Det är ju perfekt.

Inga parader. Dan Rather skulle aldrig göra det.

15 sekunder till sändning.

- Varför ska jag vinka åt folk? - Då blir du älskad.

Jag är dålig på att vinka. Det blir så tillgjort.

Jag måste försöka verka trovärdig.

Det är nyheter, det är sanning.

Och nu till Harris Telemacher.

Dags för helgens vrickade väder!

Vi ska ta en titt på kartan.

Vi har ett lågtryck över Pasadena. Och här! Nej, där nere!

Beverly Hills skulle ha fått regn, men fullmäktige röstade emot.

Det blir sol och snö. 22 grader och snö.

Och nu till biltelefonrapporten.

Det blir låg solfläcksaktivitet, alltså inga störningar.

Ring det där viktiga samtalet bara. Det blir inga avbrott.

- Det var allt. - Gail och Bob...

Du lär ju ha en doktorsgrad i humaniora.

Det märks inte.

Harris, vad var vrickat?

- Vad var vrickat med vädret? - Det var jättevrickat.

- Nej, inte alls. - Inte?

Du försökte dig på nån intellektuell grej.

För dig kanske, din tönt. Ingenting är intellektuellt här.

Mer vrickat, mindre snille.

Jag skriver upp det: "Mer vrickat, mindre snille." Vad hette du?

- Vi kommer för sent. - Klockan är ett.

Det är då vi ska vara där.

Jag tror att det räcker om jag är här 20 minuter innan.

Men då glömmer jag de aktiviteter som pågår här i 20 minuter.

Jag gör 30-minuters-läppar. De kan vänta.

Du ser ut att vara klar.

Så klar att jag går och ställer mig vid dörren med nycklarna.

Efter tio minuter inser jag att du inte var klar, och jag sätter mig.

Sen får jag återigen för mig att du är klar.

Men sen förstår jag att du bara gav intryck av att vara klar.

Jag väntar i bilen.

Sen tänkte jag på en annan grej Shakespeare sa:

"Livet är bara en massa strunt och mycket väsen för ingenting."

En parafras, förstås.

"Livet är en saga, berättad av en dåre. Lidelse utan betydelse."

- Du ser fin ut. - Är det här bättre?

- Jag kan byta. - Behövs inte.

- Vilka äter vi lunch med? - Bekanta och bekantas bekanta.

Och presentservicens kunder.

- Frank kommer också. - Han vill ha med mig i en parad.

Jag vågar inte avskeda honom, annars skulle jag ta Harry Zell.

Tjugo över ett. Om ni känner nåt i luften, så är det inte smog.

Det är vårens första dag.

- Vad sa han? - Att det är vårens första dag.

Fan också!

Jaktsäsong på motorvägen! Var är den? Titta i handskfacket.

- Är den laddad? - Två kulor.

- Kulorna är gamla. Kan de ruttna? - Nej, de är inte som mjölk.

- Sikta inte på mig! - Förlåt.

Se upp, din jävel!

Vi får inte komma för sent.

Ladda om!

Akta dig, pysen!

- Glömde jag mina blå byxor hos dig? - Ja, jag tog dem till kemtvätten.

- Jag tänker inte kyssa nån. - Du kan skaka hand.

Jag har just tvättat dem och vissa grabbar är så kladdiga.

Cowles, tio personer.

Ni är först.

Den här vägen.

Jag skulle ge filmen sju eller åtta.

Sen såg jag att producenten hade en parkeringsplats vid ingången-

- medan jag är jättelångt bort. Därför gav jag filmen tre.

Sheila studerar konversationskonst.

- Tar du lektioner i konversation? - Ja.

Det första jag lär mina kunder är poängsystemet.

Bär aldrig mer än sju poäng. Örhängen: 2 poäng, blommor: 3.

Men det bästa är att stå framför spegeln och vända sig om snabbt.

Det första man ser, ska bort.

Jag hade en grej i håret, men den åkte av.

Så gjorde Marilyn Monroe.

Bli aldrig spolad i L.A. Här träffar man aldrig nån på gatan.

Man måste köra på nån. Eller köra för fort för att träffa en polis.

Så träffades vi.

Högljudda personer på restauranger avskyr jag. De borde dö.

Där är Sara.

- Jag trodde att du hade gått vilse. - Det hade jag också.

Får jag presentera Sara McDowell. - Harris, Trudi...

- Sara kom just från London. - Då måste du vara trött.

Ja, men det botas lätt med sömn och ett bra knull, enligt min syster.

- Ni måste ursäkta Sara. - Förlåt, det var bara ett talesätt.

Jag satt bredvid en gråtade baby i tolv timmar.

Vad ger du flygningen? På en skala från ett till tio?

En åtta.

Vad vill du äta?

Vad har de för slags mat?

Kalifornisk!

Och alla som ringer fel. Vad ska vi göra åt dem?

- Vad sysslar du med, Sara? - Skriver om L.A. för London Times.

Då har du kommit till rätt ställe.

- Vad sysslar du med? - Jag handlar med engelsk konst.

- Abstrakt eller realistisk? - Det beror på hur man ser det.

Vad är det här?

- Jordbävning. - Vilken styrka?

En fyra.

När en affärsman måste ge bort en present, väljer jag ut något passande.

Jag ordnade presenter till Sherman & Lee förra året.

Jag fick nåt från dem. En elpistol.

Hade du köpt den?

- Hon borde intervjua Harry Zell. - Vem är det?

Den mest inflytelserika agenten i stan.

Han lär ju vara trevlig.

Han slår aldrig under bältet, om det inte är självförsvar.

Servett?

Jag tror att jag är vuxen, men det är jag inte.

- Koffeinfritt kaffe, tack. - Koffeinfri espresso.

- Koffeinfri cappuccino. - Har ni koffeinfri kaffeglass?

En halv dubbel koffeinfri kaffe med citron.

- Jag vill också ha citron. - Jag med.

- Jag med. - Jag med.

Enligt min åsikt finns det bara tre magiska platser på jorden.

Öknen utanför Santa Fe, New Mexico. Livets träd i Bahrain-

- och den här restaurangen på Sunset Boulevard-

- eftersom det var där jag först träffade henne och rörde vid henne.

- Hemsk, den där Sara, och accenten. - Det beror på att hon är engelska.

- Hon vill nog bara göra intryck. - Som bluffen Winston Churchill?

Det där du sa... om lite sömn och ett bra knull...

Bind mig och sätt munkavle på mig om jag säger sånt igen.

- Då börjar du bara skratta. - Sluta nu, Roland.

Tänk att du är här. Vi måste försöka på nytt.

Jag är lycklig som det är, äntligen börjar jag få ordning på mitt liv.

Jag är galen i dig. Ät varmkorv med mig på söndag.

- Er biljett. - Den gräddfärgade bilen.

Det är sent. Jag måste ge mig av.

Hon hade hatten på sig hela tiden. Hon har nog risigt hår.

- Hat är så frånstötande. - Ursäkta...

Får jag fråga en sak?

- Stiger folk upp tidigt eller sent? - Det beror på. Hur så?

Hur tidigt kan man börja föra oväsen?

- Som ett bygge, menar du? - Nej, dova, ihållande ljud.

- Dova, ihållande ljud? Vid niotiden. - Tack.

Hon är van vid vänstertrafik.

- Förlåt, jag tänkte på... - Jag vet vad du tänkte på.

- Gillar du dem? - Ja.

Byxorna? Ska jag mäta åt dig?

- Kostar de lika mycket som de här? - Nej, lite mer.

Sitter de bra?

Du ser helt fantastisk ut.

Mät, då.

Stå rakt.

- Ska jag lägga upp dem? - Lite.

- Så där? - Det blir bra.

- När kan jag hämta dem? - När du vill.

- Går onsdag bra? - Bra.

Jag ska bara byta.

Det finns två händelser i mitt liv som är magiska och oförklarliga.

Den första skulle ske nu.

MOTORVÄGEN ÖPPEN

HEJSAN

JAG SA HEJSAN

Hej.

"Ruok"?

Jag slösar inte med bokstäver.

"Are you OK?"

Om jag mår bra? Javisst.

KRAMA MIG

JAG SA KRAMA MIG

Vem är du?

JAG ÄR EN VÄGSKYLT

Det ser jag väl.

KRAMA MIG

Jag blir filmad, det vet jag.

SNÄLLA DU

DET VAR SKÖNT

Är det här ett skämt?

"När folk har problem stoppar jag dem."

"L.A. vill hjälpa dig."

Vad har jag för problem?

Vad ska jag göra, då?

"Du förstår vad du ska göra när du hittat ledtråden i"-

"'Hur pappa har det'."

DET ÄR EN GÅTA

En gång till!

"Du vet vad du ska göra när du hittat ledtråden i"-

"'Hur pappa har det."'

Jag ska tänka på det.

Jag pratade med en skylt.

- Jag har problem, sa den. - Säkert, om du pratar med skyltar.

- Ses vi på söndag? - Då ska jag på poolparty.

Och jag ska koppla av i badkaret. Måndag?

- Hämta mig klockan halv nio. - Är det ingen som äter klockan sex?

Tyst, det är jag!