Clarice

Clarice?

Jag trodde att det var över.

Buffalo Bill dödade sju kvinnor.

SKRÄCKEN! BILL FLÅR DEN FEMTE

Han flådde sex stycken.

Sex av dem.

Jag räddade en.

Den sista.

Catherine.

Det har gått ett år sen dess.

Jag gick vidare, men förra veckan ville familjerna göra uttalanden.

Avsluta kapitlet.

En så sorglig, märklig årsdag.

Jag ville vara där för offrens familjer.

När jag kom ut från justitiedepartementet var de...

...överallt.

Jag är ledsen att du såg den här. Den låg i väntrummet.

Pressen vill inte släppa taget om dig.

Det finns väl fördelar med det.

Kassörskan på Safeway bad mig att signera en melon.

Det kan säkert väcka förtret bland kollegorna.

s ansikte utåt bara ett år efter examen.

Ibland gör vi upp vid varuautomaten.

Inte direkt... Jag lägger in data i datorerna.

Jag är en så kallad Igor på beteendevetenskapen.

- Jag är inte ansiktet för nånting. - Den här säger nåt annat.

"Buffalo Bills skräckhus. Kommer de överlevande nånsin tala ut?"

Det fanns inga överlevande.

- Du överlevde. - Jag menar...

För att vara överlevare måste man vara ett offer.

Jag gjorde bara mitt jobb.

Ja, men det var inte ditt jobb.

Du var lärling när du stoppade Buffalo Bill från att flå kvinnor.

Han dödade dem innan.

Är den åtskillnaden viktig för dig?

Ja, sir. Det är viktigt för mig att han inte flådde dem levande.

Pratar du med henne ibland? Catherine Martin?

Jag vet inte vad vi skulle prata om.

Du håller kontakten med de andra offrens familjer.

- Men inte Catherine. - Det vore lättare för alla...

...om jag vande mig vid termen "överlevare".

De flesta vill att jag bara ska vara en enda sak.

Så att de kan slappna av, antar jag.

Du har skjutit det ifrån dig i ett helt år nu.

Jag är ålagd att tala med er...

Det är förståeligt. Din senaste terapeut-

satt på Baltimores rättspsykiatriska anstalt...

...och hade ätit upp sina patienter.

Han var inte min terapeut. Han ville ha delar...

Delar av ditt liv mot hans insikter om Buffalo Bill-

men du hade order om att inte ge honom nån information.

- Vi hade bara tre dagar på oss. - Du lät relationen bli förtrolig.

Hur kan du bära det? Hur bär du hans raseri?

Buffalo Bills raseri?

Jag ska omformulera det. Vad gör du med allt ditt raseri?

Det är inget jag tänker på, sir.

Okej, Clarice. Jag ska berätta vad jag ser.

Jag ser en agent som adopterar mördade kvinnors familjer-

men inte träffat sin egen på åratal.

Jag ser en agent som har gömt sig undan på beteendeavdelningen...

- ...och sällan ser dagsljus. - Ljus är inte viktigt för mig.

Jag ser en agent som precis sa-

att hon inte ser ms Martin som levande, trots att hon räddade henne.

Så jag tänker: "Den här agenten måste tas ur tjänst"-

"tills hon har hämtat sig från PTSD av värsta sorten."

Sir... Jag ska gå varsamt fram här-

för jag vet att det ni skriver där kan försvåra mitt jobb.

- Varsågod. - Tidningen har aldrig öppnats.

Den är orörd. Det var ingen som glömde den här.

Ni ville att jag skulle se den, så att jag började prata.

Är det korrekt?

Jag frågar igen, Clarice.

Vad gör du med allt ditt raseri?

- Jag ber om ursäkt, doktorn. - Det här är en privat session.

- Hon ska med till Washington. - Det godkänner jag inte.

Begäran kommer från Ruth Martin, s justitieminister.

Det är brådskande. De behöver Starling.

- Varför just jag? - Det får du inte fråga.

Packa väskan. Du blir borta ett tag.

JUSTITIEDEPARTEMENTET JUSTITIEMINISTERNS KONTOR

Justitieministern, de vill ha ett uttalande från er.

Jag ska göra det förbannade uttalandet om 20 minuter.

- Du är visst snabb på att packa. - Ja, ma'am.

- Det är pappas väska. - Jag uppskattar det verkligen.

Hej, Clarice.

Grattis till utnämningen.

- Det förargade en del. - Det var tråkigt att höra.

Två döda kvinnor hittades i Anacostiafloden.

Nån har hackat sönder dem.

- Och ni tror att det är... - En seriemördare. Ja, för fan.

- Det finns flera kriterier. - Jag tänker inte diskutera det igen.

Är jag här som beteendevetare?

Du är här för att gripa honom.

Jag hade ett mål när jag tog jobbet: Att bilda en insatsgrupp-

så att ingen familj behöver gå igenom det vi gjorde.

Det finns väldigt erfarna agenter...

- Är du inte redo? - Det finns mer kompetenta...

Ingen är mer kompetent.

Du var inte redo att gå in-

och rädda mitt barn från mördarens håla, men du gjorde det.

Du räddade min lilla flicka.

Hon är smal nu. Hon är väldigt...

...smal. Bill tog bara större kvinnor.

Jag behöver inte vara psykiater för att pussla ihop det.

Du är en kvinna som är känd för att jaga monster, Clarice.

Jag har bara gjort det en gång.

Du ska göra dig förtjänt av ryktet.

Bill tog sju stycken. Det ska inte få hända under mig.

Du är nu specialagent i VICAP:s insatsgrupp.

Chefen heter Paul Krendler.

Han har inte glömt hur du skämde ut honom när ni jagade Bill-

men han är en skicklig utredare och advokat.

Jag vill att ni jobbar ihop nu.

Om jag ska bli ansiktet utåt så krävs det lite samarbete.

Vad vill du, Starling?

Jag vill tillbaka till beteendevetenskapen efter morden.

Bara de här morden, sen är det färdigt.

Jag hör hemma på BSU. De är mina vänner.

Du får inte göra det valet. Du har inga vänner.

Dina studiekamrater från Quantico, de erfarna agenterna...

De hatar dig för de kan aldrig förstå vad du har gått igenom.

Det finns det ingen i världen som kan.

Förutom jag...och Catherine.

Hon tror att du är den enda som kan hjälpa henne.

Jag vet att du har dina egna demoner, men vi stöttar dig.

Jag ber dig...

Vill du vara snäll att svara på hennes samtal?

Paul Krendler möter dig på platsen med VICAP-teamet.

Det är dags att komma ut från gömstället, Starling.

Paul. Hon är här.

- Vet du varför du är här? - Justitieministern skickade mig.

Du är Ruth Martins honungsdroppe.

För kamerorna. Det här är inte Buffalo-territorium längre.

Vi jobbar med bevis. Vi går inte på känsla.

Justitieministern var tydlig med att vi måste lösa det här.

Du håller tyst tills jag säger till och då säger jag vad du ska säga.

Jones. Ge henne utrustning.

- Jag blev inte informerad... - Nu är du det.

Du hade tur när du grep Bill.

Har du med dig ditt vapen?

Du måste gå in i rollen, Starling.

Vi har inga i din storlek.

Är det du som är tjejen?

Okej. Knivsår, bitmärken.

Det ser ut som en seriemördare.

Den andra ligger i dräneringsutloppet.

Jag måste göra en komplett undersökning av hennes skador-

och göra en profil för att se om det är en seriemördare.

Det finns en till vid utloppet. Två lik, samma metod.

Han ska gripas innan han gör om det.

Ta med en kamera och se till att vi har allt innan vi tar ut henne.

Följ med henne, Esquivel. Jag vill se vad hon kan.

Starling är visst inte hundraprocentig.

Om hon agerar på eget bevåg så vill jag veta det.

Okej, jag spelar in.

Afroamerikansk kvinna.

25-årsåldern.

Naken. Märke efter mynning på vänster tinning.

Vänster hand bruten vid handleden.

Det kan ha skett efter döden.

Förlovnings- eller vigselring, vänster ringfinger.

Låg karat, men fin ring.

Hennes man. Han brydde sig.

Nagellack både på händer och fötter. Det är en mjuk färg.

Verkligen smakfullt. Hon var noga med sitt yttre.

Likadana knivsår och bitmärken som det andra offret.

Låt oss...

Nu släpper vi iväg henne.

Angela Bird, 28, från trakten.

Fingeravtrycken finns inlagda för att hon jobbar på skola här i D.C.

Tess Laughty, 55, pensionerad brevbärare från Rockville, Maryland.

- Maken avliden. - Bra granne.

När hon försvann-

sa vännerna att hon gillade att sätta upp julbelysningen.

Tack, Tripathi. - Inget vatten i lungorna.

Dödsorsak för båda två var en kula i huvudet.

- Kaliber 45. - Det stämmer. Som alltid.

Okej, Starling. Varsågod.

Esquivel är vår prickskytt, Tripathi är vårt bibliotek-

och Clarke vår lögndetektor.

Få oss att tro på din beteendevetenskap lika mycket.

Hur galen är galningen?

Jaha...

Olika åldrar, olika raser.

Bitmärkena är ytliga.

Det är märkligt att såren är så välplacerade.

Inga av dem...kysser varandra.

- Några bevis på sexövergrepp? - Nej, men de ska till bårhuset.

Inga ligaturer, och jag ser inga petekier.

Hon blev skjuten i skallen. Det kan radera saker.

Vad säger det dig, Starling?

Det finns ingen intimitet här, inget ursinne.

Han visste att de flyter. Om det var en psykopat hade vi letat än-

men en riktig sociopat hade inte lämnat ansiktena orörda.

Eller vigselringarna.

Vad är det för regel? Är han inte galen?

Vem gör annars så här?

Det känns fel. Det är för behärskat, för...förnuftigt.

Jag kan inte säga nåt helt säkert än.

Kör henne till bårhuset, Clarke.