The first 178 lines.
"Min älskade lillasyster..."
Nej. "Kära Lisa..."
"Du såg så lycklig ut..." Eller: "Du såg så glad ut i förmiddags"-
"när du sa ja till Martin."
"Den där orubbliga tron på att inget kan gå fel."
"Förälskelsen är ett psykotiskt tillstånd som går över"-
- "men kärleken...." Fan... "Kärleken handlar om..."
"Det enda rådet jag vill ge är att..." Det finns inga bra råd.
Inte Facetime...
- Var är ni? - Hej, mamma.
- Vet du vad klockan är? - Vi hinner. Ta det lugnt.
Du har skrivit ett tal, eller hur? På engelska.
Självklart. Vi ses på hotellet, då.
- Ring när ni är här. Puss. - Puss.
- 24... - Då ska vi se här. Här blir bra.
Här blir jättefint.
Så. Ge mig en hårnål, älskling.
Ska du ha den eller den eller den...?
Det spelar ingen roll.
Nej, det där är ett hårspänne. Jag behöver en hårnål.
Varför sa du att det inte spelade nån roll? Det är jättestor skillnad.
Förlåt, gumman. Det här är ett hårspänne, och...
- Här. Det här är en hårnål. - Pappa!
- Hej! - Hallå där.
Men fusk! Ni har ju mycket större än jag.
Vi är ju tre och du en.
Nej, det är för att ni ska ha plats med alla era kläder.
Bra, Stina. Man ska inte frysa bara för det är bröllop. Är mamma klar?
- Har du fått ihop nåt tal än? - Nej, inte än.
Klara?
Min katt!
Vi skulle ha haft matsäck.
Du kunde ha sparat in pengarna för Stinas klänning.
Jag tycker hon är fin.
Blir man för hungrig, finns ju den här.
Lisa, min älskade syster.
Minns du när vi var bekymmerslösa tonåringar?
Vi trodde på riktigt att vi var oskiljaktiga.
Att vi skulle hålla ihop för alltid.
Vi hade våra hemligheter -
som Hjalmar Söderberg sa:
"Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet."
Man känner den ensamheten när man möter livets ytterligheter:
Födseln, döden... Därför gifter vi oss.
För att göra den ensamheten uthärdlig.
En skål för brudparet!
Skål!
Du får ursäkta, men jag kollar nästan aldrig på TV.
Jag har inte sett dina matlagningsprogram.
- En serie om drinkar också. - Då borde jag känna igen det.
Jaha, vad säger din sambo om att du åker till Helsingfors-
för att fira jul med ditt ex?
Vi har tre huskies som måste passas, så...
Huskies? Vi pratar hundar nu, eller?
De som ser ut som vargar. Vit päls, isblå ögon.
De är som änglar när man tittar, sen tuggar de sönder allt.
Varför tar du inte flyget?
Jag spelade in min julmatsspecial den 18:e, sen var det för sent.
Du lämnar alltså din sambo ensam på julafton-
- för att ta finlandsfärjan i potentiell snöstörm i 16 timmar.
I mina öron låter det som att du är småsugen på ditt ex fortfarande.
- Nej, men mina barn bor hos honom. - Okej.
Jag hajar. På det viset.
Mamma...
Jag använder alltid närodlade grönsaker.
Det är mest klimatvänligt.
Våning fyra.
Kom.
- Hur många filmer får vi se? - Hur många vill du se?
- Jag vet inte. Kanske tre. - Tre?
- Du kan få se tre. - Yes!
Ni har Stinas mobil, va? Stina?
Ring om det är nåt.
Okej, då går jag ner. Lova att ringa om det är nåt.
Varför säger du det nu? Älskling, du kunde ju ha följt med.
Vi kom överens om det här. Börja inte nu igen.
Lägg av, det här handlar inte om mitt ex, utan om mina barn.
Jag måste lägga på. Jag har beställt massage. Hej.
Två, tre, fyra, fem -
58, 59, 60 -
61, 62...
Spaavdelning.
...88, 89, 91, 92, 93...
95, 94...
Stina?
Stina?
Ledsen, jag kan inte se nåt på våra skärmar.
- Systemet måste ha lagt ner. - Du kan inte mena allvar!
Jag tror att din dotter går ute på gatan.
Stina! - Ta henne!
Stina!
Fan!
Flytta! Flytta undan.
Vad fan väntade du på, din idiot?!
Du får aldrig göra så igen! Aldrig!
- Hur fan kör du egentligen? - Lugna ner dig, för fan.
- Är du full eller? - Nu räcker det, va?
- Nu får du fan lägga av! - Lugna ner er.
- Ingvar Nyman, jag är polis. - Bra. Jävligt bra.
Den här idioten körde nästan på mig och min son.
- Jag ringer på assistans. - Bra, ta hand om den här.
- Du kan inte lämna platsen. - Du får ringa kontoret.
Det var en flicka mitt på gatan. Klädd i pyjamas, barfota.
De gick in på hotellet.
Var det du som körde lastbilen? Då väntar du här.
God kväll. Ingvar Nyman, jag...
- Vad gör Rikskrim här? - Hej.
Jag ville bara kolla att allt var okej. Jag var på väg hem-
- och såg att det var lite tumult utanför.
Vi är okej.
Du också? Är du okej? Varför sprang du på gatan barfota?
Det räcker. Det är väl inget förhör?
Hon vaknade nog bara och hittade oss inte. - Var det inte så?
- Min katt, jag tappade den. - Din katt?
Det är ingen katt, det är en polisbil.
- Coolt. - Vi måste ringa en taxi.
- Ni kan väl stanna? Ni har rummet. - Nej, vi måste hem.
Ni har inte sett en liten polisbil? En leksaksbil. Den är flickans.
Nej, tyvärr.
Han som räddade flickan, har du sett honom?
Plötsligt var han där, sen var han borta.
- Du såg inte hur han såg ut? - Nej.
Är du säker på att du tog med katten ut?
- Har taxin inte kommit än? - Nej.
Jag kan köra er om ni vill.
- Är du säker? - Absolut, inga problem.
Kom igen, tjejerna såg fram emot frukosten i morgon.
Nej, vi måste hem.
Kom, gumman.
Kom, älskling.
Det är Björkhagen.
Vi räknade med att du skulle komma tillbaka till Rikskrim-
när du slutade på FBI.
Jag gillar att forska.
Det är inte lika blodigt precis.
Då känner du inte till universitetsvärlden.
Nej.
Så.
- Jag kan bära in henne. - Tack.
Kom, Stina.
Pappa...
Så, kom.
Så.
Sov gott, älskling.
Vad tänker du om att mannen bara försvann?
Borde han inte ha stannat tills du hört honom?
Sa du inte att du lappade till honom? Det kanske var därför.
Men han stod ju bara där utan att göra nåt.
- Vill du ha nåt? - Lite kaffe.
Förr eller senare kan det uppstå ett behov hos henne-
att sätta ord på det som hände.
Det funkar inte riktigt så för Stina.
- Hon... Hon stänger inne. - Okej.
Hade det varit Linnéa hade vi fått höra alltihop flera gånger-
alla detaljer, precis allting.
Fast då hade det väl inte hänt.
- Har bara vin. - Nej, det är bra, tack.
Jag ser fram emot att läsa din bok.
Gud, jag ska göra en TV-intervju i morgon.
Flera på avdelningen pratar fortfarande om-
- när du var med och löste den där kidnappningshärvan.
Jag tar faktiskt upp det i boken.
Du och ditt ex verkar ha en ganska bra relation.
- Var det hans syster som gifte sig? - Varför tror du det?
Du åkte därifrån och han stannade.
Nej, det är min syster. Hon flyttar till New York nu.
Hennes pojkvän... Eller, man är amerikan.
- Och du är också skild? - Två år sen.
Då är det värsta över.
- Mamma. - Två sekunder, jag ska bara...
19-10, kom...
Vill du ha min bok?
Mamma.
Jag är ledsen att jag blev så arg på gatan.
Jag blev bara så fruktansvärt rädd.
Men du, älskling...
- Vad gjorde du där ute...? - Hon är död.
Vem?
No comments yet. Be the first to leave one.