Jade Eyed Leopard

I det här idylliska paradiset, en plats full av djurliv,

förekommer alltid en viss spänning.

De måste vara vaksamma och spana efter tecknen som kan rädda deras liv.

Men bara de uppmärksamma ser det.

Och även då kan det vara inbillning.

I dag är fantomen verklig.

Men inget hot på något vis.

Hon är utmattad på ett dreglande och helt ovärdigt sätt.

Förutom sin avslappningsstil är den här leoparden unik på ett annat sätt.

Hennes ögon har en väldigt ovanlig jadegrön färg.

Det här är hennes berättelse.

Toto är ett smeknamn för "liten" på swahili. Hon är pytteliten.

Men namnet har även en annan förklaring.

Låt oss börja från början. Eller kanske före det.

Vid en flodstrand i Olare Motorogi-

reservatet i utkanten av Maasai Mara

har en mycket större leopardhona svårt att sova.

Det är varmt.

Men sömnproblemet har sin orsak under hennes vackra fläckar.

I hennes svullna mage väntar Toto

otåligt, på att få inleda sin berättelse.

Hon heter Fig och, gravid eller inte,

verkar hon njuta av att ligga med ansiktet nedåt och tungan dinglande.

Men nu är det färdigslöat.

I dag måste Fig hitta en säkrare plats i ett område

med en av världens högsta koncentrationer av lejon och hyenor.

Ett närliggande safariläger är perfekt för hennes planer.

Hon manövrerar sin obalanserade kropp till en föga leopardlik nedstigning

och går över den lilla bäcken.

Lägret ligger vid den här lugna lilla floden.

Så i dag fattar den stora leopardhonan Fig ett beslut som förändrar allt.

Hon hittar en lugn plats under tält nummer fem.

Och där föder hon sin enda unge Toto,

som inom några dar snubblar ut blint på däcket och i undervegetationen.

Hon är självsäker men inte så stadig på fötterna.

Men hon har klättring i blodet och Fig är sällan långt borta.

Hennes hyresvärdar bestämmer sig för

att markera tältet som "upptaget".

Den här femstjärniga tillflyktsorten blir ungens tidigaste minnen.

Likt sin mor har hon en tunga som verkar leva sitt eget liv.

I två veckor bor leoparderna i det

lilla lägret som kallas Mara Toto.

Därav ungens namn.

Fig var smart nog att hitta en säker tillflyktsort.

Men att föda en unge vid en flodstrand har sina risker.

Hon håller vakt hela tiden.

Hon kan inte göra så mycket åt den döda flodhästen nära lyan.

Eller den uppmärksamhet det drar till sig.

Medan de är distraherade och Toto håller sig dold under tältet

så är hon säker men Fig håller ögonen på hyenorna.

Då ser hon det.

En klanmedlem känner på något sätt doften bortom det stinkande kadavret.

Regn i Afrika är både en gåva och en fara.

Knepet är att avgöra vad det är i dag.

Fig har inte möjlighet att dra nytta av det nu.

Om Toto blir förvirrad eller äventyrlig så kan hon vandra i väg

och regnet spola bort hennes doft.

Fig måste komma tillbaka snabbt.

Men istället för att hålla sig i skydd

fattar Fig ännu ett beslut som kan vara vist eller livsfarligt.

Hon hör det och vet vad som väntar.

Efter timmar av regn förvandlas den

blida floden till en vild stormflod.

Den svämmar över flodstränderna och gör nya vägar

rakt genom deras hem i lägret.

Deras lya översvämmas. Tryggheten spolas bort.

Deras överlevnad hänger nu helt

på Fig så hon är alltid i rörelse.

Fig är medveten om att det som ligger bortom horisonten

är ännu en händelse som kommer att förändra deras liv.

Det börjar med de målade hästarna.

Mer än 250 000 zebror plaskar över Marafloden

på väg mot hennes revir.

Det hypnotiska ljudet av mer än en miljon gnuer förbluffar Toto nu

och fyller luften med förväntan och kaos.

Trots faran för att bli nedtrampad spanar Fig efter ett större hot.

De ofrånkomliga nomadiserande lejonen.

De kommer att störa allt i sina omogna försök att ställa till med kaos.

Fig är en mästare på att utnyttja kaoset här varje år.

Men får inte ha allt för sig själv.

Hjordarna är trötta och vaksamma

Så de går ut i öppen terräng, bort från lämpliga platser för bakhåll.

Det är inte det Fig vill men de unga lejonen kommer att jaga.

Jakten är på gång. En sak är säker. Någon kommer att dö i natt.

De unga nomadiserande lejonen planerar bakhållet.

Men de ger inte allt de har.

Fig tittar på, desperat efter att få en chans mot gnuerna.

Men till vilken risk?

Bilderna från värmekameran avtäcker natten som bebos av Fig och lejonen.

Man ser världen genom värme.

Och hon ser en överhettad gnu

efter flera timmar av misslyckade lejonöverfall.

Det är ett dödläge och ibland kan det vara bra att markera

även mot en annan art.

Hon kanske kan ta sig an en ung och dräktig hyenahona.

Men hyenor håller inte sina byten hemliga länge. Ryktet sprids.

Ännu fler hyenor dyker upp ur mörkret.

En sista trotsighet och sen måste hon ge sig av.

Lika plötsligt som de kom så vänder hjordarna söderut mot Tanzania

så att lugnet återigen lägger sig över Olarereservatet och Mara.

Vandringen stannade i hennes revir mycket längre än väntat i år.

Tre livsviktiga månader då Fig kunde lära ut alla sina kunskaper

och utveckla Totos färdighet som trädklättrare.

Deras band växer sig allt starkare.

Men Toto är inte medveten om att de lata dagarna förändras

då det blir allt hetare och hjordarna lämnar den stillastående floden

för att nå nya vattenkällor på andra sidan slätterna.

Förutom lektionerna i trädklättring och självsäkerhet på höjd

så måste Toto lära sig mycket annat.

Hjortarna lämnar kort, avbetat, gräs efter sig.

En utmaning för Thomsongasellen som

verkligen behöver skydd när den föder.

En av Totos lektioner är att titta utanför sin lilla bubbla med sin mor.

Hon har inte märkt vad Fig tittar på.

Figs plötsliga rörelser får nästan Toto att falla ur trädet.

Hon är på väg mot den nyfödde.

Thomsongaseller har en taktik för det här.

De lämnar helt enkelt kidet och går undan som ett lockbete.

Nu har hon äntligen Totos uppmärksamhet.

Fig kretsar runt.

Men Thomsongasellens taktik lurar även en zebra.

Och det komplicerar saker och ting.

För den unga hingsten är det något med gräset som verkar udda.

För zebran är det en stor överraskning när den bruna fläcken i gräset

reser sig upp och går iväg.

"Gå" är kanske inte det bästa ordet för den här rörelsen.

Men det är innovativt nog för att göra zebran intresserad.

Varje gång som kidet snubblar

är hans nya zebrabarnvakt där med en hjälpsam knuff.

Men den relationen underlättar inte för Fig.

Men den kanske lär Toto något.

Hon kommer att vara mer uppmärksam på sin omgivning nu.