Silo

BASERAD PÅ ROMANSERIEN SILO AV HUGH HOWEY

Väntat att du är tidig.

Du ser redan trött ut.

Jag hoppades få träffa Juliette Nichols innan du går i däck.

Vi får se vem som slocknar.

- Efter dig. - Tack.

Är du död?

Du önskar nog att du var det.

Kom igen, du är sen.

Hur kom du in hit?

Dörren var öppen.

Du spydde i korridoren.

Och lite överallt, verkar det.

- Kan du prata om nåt annat? - Nåt annat än spyor, menar du?

Ska jag inte prata om att kräkas?

Gå nu.

Varför bär du den där igen?

Tala om vad det är.

Du brukar inte dricka, Jules.

Jag är inte bra på det, nej.

Här.

Kom igen. Berätta.

Jäklar. Min lagning håller inte.

- Vatten? - Visst.

Här.

Om du inte har dumpat vatten för att lätta vikten, har du nog en läcka.

Vill du säga hej till domaren?

Men du vill att hennes hejdukar ser dig stå här.

Hallå!

Bort därifrån!

- Nej, jag skulle bara... - Nej!

- Juliette, hur ska jag lära... - Nej! Nog!

Vill du berätta vad som pågår?

För jag vet banne mig inte.

Du sa åt Cooper att gå in.

Skulle jag ha väntat tills du kom?

- Helt otrolig lukt, förresten. - Du kan mina regler.

Dina regler?

Såvitt jag vet är jag chef för Mekaniska, och du är min vice.

Fast jag minns inte när du senast lyssnade på mig.

- Bara jag går genom luckan. - Så det kändes rätt att däcka Coop?

Jules, han är din vice. Grabben ser upp till dig.

Det är mitt jobb att se till att den funkar.

Du bryr dig så mycket att du kom två timmar för sent.

Vi skjuter upp det oundvikliga.

Vi måste stänga av den och göra en riktig reparation.

Jules, jag vill inte vara den första i Silons historia att

- stänga av generatorn. - Hellre göra det kontrollerat

med reserven igång än att rotorn spräcks...

Bara en timme i mörker innebär rent kaos.

- Inget mot vad som lär hända... - Jules.

Det är mycket bättre att det sker kontrollerat

- än att rotorn spräcks! - Jules... Så här.

Men för fan.

Så här.

Vi tar det här imorgon när du inte är bakis eller fortfarande full.

Gå hem.

Tvätta av det som stinker, och ta ditt straff.

Du slog till Cooper i ansiktet.

Antingen en dag i sophanteringen

eller jobba av några reparationer med Walker.

Kan han inte bara få slå mig tillbaka?

Jag tänkte gå ut och applådera. Att gå genom Silon vid...

Om du säger "vid din ålder", får du inte det jag tog med åt dig.

Vad tog du med åt mig?

Ett litet bevis på min tacksamhet för allt vi gjort tillsammans.

Kul att nån får nånting.

Jag har följt henne på den här dödsmarschen,

och hon har bara gett mig problem.

Du vill visst verkligen ha nåt.

Jag kanske behöver lite hjälp med vår vän i domarskruden.

Domare Meadows.

Nej, du lär behöva mycket hjälp.

Hennes kontor kontaktade mig och sa att du underlät att titta förbi.

Vill du ha Paul Billings som sheriff?

Borgmästaren, du känner mig. Min åsikt är oviktig.

Du bara sköter statistiken.

Som säger att Paul Billings är den lämpligaste kandidaten.

För Silon, eller för teknisk support?

Vad sa din statistik om Holston?

Att han vore en utmärkt sheriff, vilket han var tills han inte var det.

Undrar vad din statistik säger om mig.

Skit i statistiken. Du tog med konjak.

Vad säger den om Juliette Nichols?

Hon är tekniker i Mekaniska.

Jag vet vem hon är.

- Ingen statistik behövs. Hon är en tjuv. - En tjuv?

Hon är ostraffad.

Hon stal fyra kartonger H57-tejp reserverad för IT.

- Hon stal tejp. - Inte vilken som helst.

Värmetejp vi använder för att våra servrar inte ska koka.

Och problemet är inte vad hon stal,

- utan det faktum att hon stal. - Bernard, hon var Holstons val.

Du kan inte på allvar överväga henne.

Vicesheriffen.

- Hans åsikt är oviktig. - Jag är bara eskorten.

Jag ogillar att bli påtvingad Rättsavdelningens val.

Att ta med en flaska konjak hit

hjälper dig inte att vinna en maktkamp mot domare Meadows.

Det är fin konjak.

Den får vara hur fin som helst, jag bryr mig inte.

Här är annan statistik att begrunda.

Varje timme Silon är utan sheriff

ökar risken för en katastrof med en procent.

Medan vi sitter här och småpratar beväpnar folk sig,

för de vet inte vem som ska skydda dem.

Billings är ett bra val.

Utnämn honom till sheriff,

och överlåt rännandet runt Silon åt sysslolösa ungdomar.

Hon kommer.

Hon kommer.

- Du kunde inte låta bli, va? - Okej, jag meddelade i förväg.

De behöver oss nu, Sam.

Borgmästaren! Välkommen till Mitten.

- Välkommen till Mitten, borgmästare Jahns! - Hej!

Det var länge sen jag gick över den här bron.

Jag ser faktiskt några män

som var finniga tonåringar senast jag var här.

Jag kom för att se er alla i ögonen och påminna er om hur viktiga ni är.

Vi är alla rädda.

Vi har mist en fin man och bra sheriff, men vi är en gemenskap.

Det är er kärlek till varandra som håller ihop Silon

även i svåra tider, som nu.

Vi älskar dig, borgmästare Jahns.

Jag röstar på dig i nästa val. Det gör vi allihop.

Ja.

Jag har ärende längre ner,

men jag lämnar inte den här nivån förrän jag får se bebisarna.

- Det här är Jacob. - Så fint. Roligt att träffa er.

Det här är Harry.

Han hade bråttom. Föddes tre veckor för tidigt.

Men han mår bra.

Jag minns från ditt senaste besök

att du vill hälsa på alla blivande mödrar.

Doktorn, vi hoppades faktiskt få prata med dig i enrum.

Jaha. Självklart.

Vi ville prata med dig om din dotter, Juliette.

- Allt väl med henne? - Jadå.

Hon är föreslagen för ett nytt jobb.

Bara några standardfrågor.

- Jag svarar gärna. - Varför bor hon nere på Botten?

Det är ovanligt för nån som är född i Mitten

och har en läkare som far, att hamna i Mekaniska.

Våra problem började.

Det var jobbigt för Jules.

En sån förlust...

Hon var intresserad av maskiner redan som liten.

Hon räknade ut hur saker funkade, och hur man lagade de trasiga.

Det kändes nog bra att kunna laga nånting.

Hon var lite väl ung, men jag stöttade hennes beslut att flytta.

- Hur gammal var hon då? - Tretton år.

När pratade du senast med henne?

Det var ett tag sen.

Jag förlöser nya bebisar varje vecka.

Jules har generatorn. Det är långt att gå ner till Mekaniska.

Jag hinner inte dit och tillbaka på min lediga dag. Då behöver jag vila.

Om det var allt, har jag en blivande mor med bebisen felvänd,

så jag måste gå och vända den rätt.

Fler frågor än svar.

Det är så svårt att beskriva.

Det du såg eller det du kände?

- Nej, det kändes bra. - Okej.

Det var inte mörkret som bekymrade mig. Jag...

- Jag var bara... - Rädd.

Nej, jag var inte rädd.

- I så fall skulle jag tala om det. - Okej.

Okej, för fan. Jag var rädd, jag...

Så mycket vatten, det...

Det var mer vatten än jag nånsin hade sett.

Det var mer än det. Jag hade bara...

Du vet, George, han...

Han lämnade en massa ledtrådar, men jag kunde inte göra det.

Jag kunde inte gå ner dit.

- Det är vad jag känner. Jag är förbannad. - Så du tog ut det på Cooper.

- Jag vill inte prata om Cooper. - Vad vill du?

Jag vet inte. Jag vill bara...

Fly.

Det är okej. Jag fattar.

Vi skriker, vi slåss, vi blir arga.

Men ibland borde vi säga till oss själva:

- "Vi gjorde vad vi kunde, vårt bästa." - "Vi." Verkligen? "Vi"?

Jag vet inte varför jag får råd av en som sitter på sin bänk

varje dag och lyssnar på radio.

Du har inte lämnat verkstaden på 20 år.

Tjugo år, för fan!

Har jag berättat om mitt första gripande?

Det var i den här parken, där borta.

Kl 03:00. Ett berusat, naket par som var igång. Mitt första gripande.

Gissa vad mitt andra gripande var?

Tjugofyra timmar senare. Samma berusade par igång igen.

Det är faktiskt sant.

Kommer du inte att sakna det? Jobbet?

Det är på tiden.

Jag funderar på att öppna ett stånd på marknaden

och försöka sälja mina teckningar till dem som är blinda nog.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska ägna mig åt.

Jag trodde jämt att Holston skulle ta över efter mig.

Domare Meadows hälsar. Nyplockade jordgubbar från odlingen.

Om du inte har smakat förut, låt bli. Det kan vara vanebildande.

Är det menat att skrämma mig?