Encore!

År 1984 bestämde sig

en grupp begåvade elever på Youth Performing Arts School

i Louisville, Kentucky för att skapa lite magi

genom att sätta upp musikalen Pippin.

Åren gick, och snart fyller

skådespelarna 50 år

och återförenas för ytterligare en föreställning.

EN GÅNG TILL!

Detta är En gång till!

Hej, jag heter Jerry. Hur står det till?

God dag.

God kväll.

Jag försökte vara rolig.

Kan jag muntra upp dig...

CHAUFFÖR

så gör jag det.

Jag var med i Pippin-ensemblen.

Jag brukar säga att jag var en B-elev,

men mer som en Beatles-elev, för jag fick

lite hjälp av mina vänner.

Måste du ha peruk nu när du inte har hår längre?

Vad menar du?

Typ, en afroperuk?

-Jag... -Typ...

De kanske gör en babyversion där jag är nyfödd

och inte har något hår.

LÄRARE

Mitt hår... Jag hade hockeyfrilla.

PHILIP SOM "PIPPIN"

Jag bjuder gärna på mig själv.

Ska du göra så igen?

Jag leker med idén.

-Fint. -Där satt den.

-Smakprov? -Får jag?

Det ser så gott ut.

Lax med lime, vitlök och jordgubbar.

Drömmen var att driva en restaurang.

Herregud.

Helt galet.

RESTAURATÖR

Jag har fått uppleva

så många av mina drömmar.

Jag tror den första var

att ta mig långt bort från Louisville.

5 DAGAR KVAR TILL PREMIÄREN

Jösses.

En våg av känslor.

Youth Performing Arts School

förde samman studenter inom olika konstformer.

Intagningsprovet var en audition

och det var den enda scenkonstskolan i området.

Det var en underbar tid.

Efter studenten gick jag vidare, spelade rock 'n' roll

i olika band, bland annat.

Jag är glad att vara

tillbaka och få träffa dem igen.

När jag kom till YPAS hittade jag min familj.

Men eftersom jag kände mig så kvävd hemma...

BOKNINGSAGENT`

ville jag bort.

Så jag har inte träffat mina gymnasiekamrater på 35 år.

En till person. Tack gode Gud.

-Philip, det är inte sant! -Jag vet...

Jag känner inte igen dig...

I gymnasiet var min dröm att bli sångerska,

stå på scen, ta emot priser.

Det var planen.

-Ditt hår är annorlunda. -Jag vet.

Inte mycket kvar, va?

-Trettiofem år. -Hej!

-J. Crawley? -Jerry!

Jag pratade precis om dig.

Läget, kompis?

Vem ser likadan ut?

Vem har förändrats mest? Jag.

Jag är väldigt spänd...

ADMINISTRATIV ASSISTENT

inför starten.

Phil och jag dejtade i några år

och jag har inte sett honom sen gymnasiet.

När jag låter skägget växa har jag...

När man talar om trollen!

Minns du när du permanentade Phils hår?

Min första stora kärlek på gymnasiet

-var Kim Bailey. -Herregud.

Jag är tacksam för henne. Hon är en del av den jag är idag.

-Wow, så kul att se er alla. -Detsamma.

Kom ner hit!

Kompis.

Michael och jag har inte setts alls.

Åh, det är inte sant.

Riktig muskelknutte, eller hur?

Du lockade väl också håret?

-Jo. -Han var en supertalang.

Han spelade trummor, sjöng, dansade och spelade teater.

Han kunde allt.

Min farbror var i Vietnam, pappa i andra världskriget,

och farfarsfar tjänstgjorde i inbördeskriget.

Jag skadades i tjänsten.

PRODUCENT

Sen tog det slut.

-Herregud. -Läget, kompis?

Jag fyllde 15 år samma dag som premiären.

Jag är 49 nu.

ARTIST

Allt rör sig inte riktigt lika smidigt.

-Han har inte förändrats. -Inte ett dugg.

Tiden har stått still.

Hej, Dorian Gray.

Tittar man på Vince kan man tro att det bara gått fem år.

Du blir hårigare varje gång...

Herrejösses.

Hej!

Kelly Hawk är en av mina idoler.

Hon var den klassiska primadonnan.

Om YPAS hade en egen Judi Dench i början av 80-talet,

så var det Kelly.

Jag väldigt osäker under gymnasietiden.

Som en slags försvarsmekanism

utvecklade jag...

PRIVATKOCK

en stark personlighet.

Åh, kul att se dig.

Många var rädda för Kelly.

Hej, där är han.

-Nej, nej. -Herregud.

Jag bara älskar Karter.

Vi hade en jättefin relation

och han var en sådan som bara tog kommando över scenen.

-Herrejösses. -Herregud.

Han jobbade som skådespelare redan då.

Han kunde sjunga, han kunde dansa.

Läget, Phil?

YPAS räddade mitt liv. Det är som ett tempel för mig.

Det hjälpte mig härifrån.

-Hej. -Hej.

-Hej. -Hallå, hallå.

Ja, god morgon, god morgon!

REGISSÖR

Jag heter Coy, jag är regissör denna vecka.

Jag är Adam Wachter, musikdirektör.

Jag är Rickey Tripp, koreograf.

-Hej, Rickey. -Hallå.

Jag har privilegiet att få uppträda i Hamilton.

Jag gillar att ha kul,

men vi är här för att jobba hårt, eller hur?

Pippin är berättelsen om en ung mans resa

i sin far, Karl den stores, fotspår.

Han vet inte om han vill följa sin far.

Hans farmor rådger honom, han letar mening i krig, i kärlek,

och i saker som liknar kärlek.

Pippin var ett väldigt modigt val

för en grupp 16-17-åringar i Louisville, Kentucky.

Det var ganska vågat i början av 80-talet.

Har ni några skador?

Påkörd av en cyklist.

Jag har opererat ryggen.

Jag har opererat foten,

och dålig känsel i stortån.

Hjärntrauma efter skador jag fick i militären

nervskador, neuropati, knivhuggsskador,

och knäna är rätt dåliga.

-Jag är bara gammal. -Jag är 50.

Den går jag inte på.

Finns det massör till hands?

Jag förväntar mig helt att knäna ska ge upp

eller åtminstone att få ett diskbråck.

Jag har ingen aning.

Vi värmer upp.

Bekantar oss med kroppen, ert instrument,

-sen kör vi? -Ja.

Hitta rytmen i musiken.

Tänk dig att du är på fest.

Kom igen, Mike.

Kom igen, Dori.

Snyggt...

Nu kör vi, Vince.

Kom igen, Mike.

-Kom igen. -Snyggt.

Michael, han dansade alltid breakdance.

Han sjöng. Han var festens mittpunkt,

på ett försynt vis.

Han tog inte för sig,

men när strålkastarna var påslagna,

då levererade han.

Jag är förvånad att Mike kan...

röra sig på det viset,

KOREOGRAF

med tanke på alla skador han nämnde.

Han vill vinna.

Hör upp, allihopa, vi vill lära känna er

lite bättre.

Vi vill att ni sjunger en stor hit

från samma år som Pippin.

Vad lyssnade alla på 1984?

Madonna.

Kan ni kika på "Like A Virgin".

Herregud.

Ta en var och skicka vidare.

Eftersom ni gick på scenskola